Språkparlamentet 2018: I kommunerna behövs vilja och strategiskt arbete för utveckling av språkutbildningen

Språkparlamentet 2018: Språk i kommuner

Pressmeddelande 17.4.2018

Redo att publiceras genast

 

Det nionde nationella Språkparlamentet ordnades 12.4.2018 i Helsingfors. Parlamentets tema var Språk i kommuner. I parlamentet deltog representanter för utbildningsadministration på olika nivåer, kommun-, arbetslivs- och förbundsrepresentanter, utbildningsanordnare samt lärare och forskare. Evenemanget ordnades av det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto (www.kieliverkosto.fi), vars verksamhet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.

Vid Språkparlamentet presenterades pinfärska kommunutredningar om språkbad på de inhemska språken och annan tvåspråkig verksamhet (Sjöberg, Mård-Miettinen, Peltoniemi & Skinnari 2018, på finska: Sjöberg ym. 2018; Peltoniemi, Skinnari, Sjöberg & Mård-Miettinen 2018) och publiken fick höra anföranden från Imatra, Pargas och Hyvinge stad. I parlamentets smågrupparbeten funderade man på god praxis, nuvarande utmaningar och framtidsvisioner.

Kommunerna befinner sig sinsemellan i ojämlik ställning beroende på sitt läge, sin storlek och sina resurser. Dessutom inverkar kommunernas olika värderingar och beslutsfattarnas språkmedvetenhetsnivå på språkutbildningens strategiska utveckling. Skillnader finns i anordnandet av undervisning på de främmande språken, det andra inhemska språket, invandrarnas modersmål och finska som andraspråk på alla utbildningsnivåer.

Språkparlamentets ställningstaganden:

  • Språk tillhör alla oavsett bostadsort, socioekonomisk bakgrund eller ålder.
  • Regeringens beslut att tidigarelägga undervisningen av främmande språk till att börja från första klass ökar kommunernas jämställdhet och tillför kontinuitet i kommunernas verksamhet. Det är ändå viktigt att behålla valmöjligheten i A1-språket och stöda flexibla gruppstorlekar, så att A1-språket inte begränsas till bara engelska. Planering för lärarfortbildning bör påbörjas snarast.
  • Språk bör inte sättas emot varandra vid planering av kommunernas språkutbildning. Språkutbildning bör ses som mer omfattande än undervisning i främmande språk så att samhällets språkreserv blir synlig.
  • Beslutsfattarnas roll i kommunen är betydande: om beslutsfattarna har viljan att utveckla språkutbildningen finner man även resurser till detta i kommunen.

Det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto koordineras av Centralen för tillämpad språkforskning vid Jyväskylä universitet. Nätverket för samman språkutbildningsaktörer, ökar medvetenheten om den flerdimensionella språkutbildningen och påverkar i beslut rörande språkutbildningen i Finland.

Tilläggsuppgifter:

  • Projektforskare Erja Kyckling (erja.p.kyckling@jyu.fi), Det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto
  • Universitetsforskare Heidi Vaarala (heidi.vaarala@jyu.fi), Det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto

 

********************************

Lehdistötiedotteen kuvitus: Linda Saukko-Rauta (Redanredan Oy)

Lehdistötiedote pdf-tiedostona: