Utmanande men också utvecklande, intressant och roligt – lärares beskrivningar av språkberikad undervisning i finska inom svenskspråkig utbildning

Julkaistu: 11. helmikuuta 2026 | Kirjoittaneet: Emilia Kujala, Siv Björklund ja Katri Hansell

Ett program för språkberikad undervisning 

I två- och flerspråkiga samhällen uppstår en naturlig kontext och uppenbara behov för att lära sig flera språk (Hansell & Björklund, 2022). Samtidigt behöver barns språklärande systematiskt stöd och de bör få möjligheter att möta andra språk och lära sig dem på ett åldersanpassat sätt. Under den senaste tiden har efterfrågan på en mångsidig språkpedagogik redan före skolåldern ökat i och med ambitionen att utnyttja en sensitiv period för språklärande hos barn (t.ex., Baker & Wright, 2021; Skinnari & Sjöberg, 2018).

I språkberikad undervisning används två språk systematiskt inom olika ämnen eller lärområden (Utbildningsstyrelsen, 2014, 2016, 2022). Detta skapar tillfällen för barnen att tillägna sig ett nytt språk utöver undervisningsspråket utanför ämnesundervisning i språk. Inom omfattande undervisning på två språk är det vanligt med program såsom språkbad som inleds före skolåldern och fortsätter till slutet av grundläggande utbildning. Däremot är det inte lika vanligt att ordna språkberikad undervisning som fleråriga program som sträcker sig över flera utbildningsstadier (Mård-Miettinen, Hansell m.fl., 2023). Kontexten för denna artikel är ett språkberikat program som inleds i en 5-åringsgrupp inom småbarnspedagogik och fortsätter till årskurs 9 (Hansell & Björklund, 2022).

Vikten av färdigheter i de två nationalspråken, finska och svenska, har skapat ett behov för det aktuella språkprogrammet som genomförs i en lokal kontext där det ena nationalspråket inte är närvarande i de flesta invånares vardag (Hansell & Björklund, 2022). Utgångspunkten är att redan före skolåldern skapa möjligheter för barnen att bekanta sig med målspråket finska för att väcka intresse för att lära sig språket. Vidare önskar man genom hela den grundläggande utbildningen förstärka språklärandet genom systematisk daglig användning av målspråket i olika situationer och kopplat till olika ämnen. Målet är att stöda speciellt barnens kommunikativa färdigheter och positiva attityd till det andra inhemska språket.

En studie om ord som beskriver språkberikad undervisning ur lärarperspektiv

Materialet i denna studie består av intervjuer med sex lärare som representerar småbarnspedagogik, förskoleundervisning och den grundläggande utbildningens årskurs 1–6. Vid intervjutillfället hade lärarna arbetat minst tre läsår med språkberikad undervisning. Intervjuerna genomfördes via videosamtal under vårterminen 2025 och transkriberades i sin helhet.

Under intervjun ombads lärarna att beskriva åren med det språkberikade programmet med tre ord och motivera sina ordval. I analysen av orden har närliggande ord och böjningsformer såsom utmaning, utmaningar och utmanande sammanslagits till ett gemensamt analysord utmanande. Därtill gjordes en tematisk kategorisering av lärarnas motiveringar till ordvalen för att kunna beskriva reflektionerna bakom orden.

Lärarna beskrev den språkberikade undervisningen med 13 olika ord som illustreras i ett ordmoln i figur 1. Fyra av orden användes av två till tre lärare medan resten nämndes av en lärare var.

Figur 1. Ordmolnet består av ord som lärare använt för att beskriva språkberikad undervisning. Ordens storlek visar hur många lärare som nämnt dem. 

Orden har kategoriserats i fyra teman som vi identifierat i genomgången av materialet. Ett ord kan inkluderas i flera teman där kategoriseringen baserats på lärarnas motiveringar av orden. För att skydda lärarnas integritet har exemplen grupperats så att de omfattar 1) småbarnspedagogik och förskola, 2) nybörjarundervisning, dvs. årskurs 1–2, samt 3) den grundläggande utbildningens årskurs 3–6.

I det första temat beskriver lärarna den språkberikade undervisningens betydelse för målgruppen, alltså vad språkberikad undervisning innebär för både dem själva och barnen.

Lärarna nämner att det är roligt att arbeta med nyfikna barn som vill lära sig och att se dem utvecklas.

1. Roligt för att barnen tar ju till sig så mycket. Alltså de är ju så jättemottagliga mot allting och de är så glada då de lär sig något nytt och man får vara med i deras glädje. (Småbarnspedagogik/förskola)

Ordet motivation kopplas till att barnen ser ett behov för finska och är därför motiverade att lära sig och det är enligt lärare intressant för dem att följa med barns språkförståelse och -lärande.

Den språkberikade undervisningen anses vara utvecklande även för läraren. Exempelvis skillnader mellan lägre och högre årskurser förutsätter att lärare kontinuerligt utvecklar sitt sätt att undervisa språkberikat.

2. då tänker jag kanske främst på mig själv alltså utveckla mig själv [...] hur jag tar in finskan i undervisningen [...] och sen är det ju alltid olika att har man äldre elever så går det att göra på ett annat sätt än kanske med yngre [...] så ja för mig själv och just det här att göra det så konkret som möjligt för de här yngsta. (Åk 1–2)

Ordet nödvändigt nämns i relation till att alla barn i den starkt svenskspråkiga lokala kontexten borde få mer finska inom utbildningen med tanke på språkförståelse och på att de inte skulle uppleva finskan som så svårt språk och läroämne.

I det andra temat uppmärksammar lärarna lärprocessen i den språkberikade undervisningen. De nämner att det har varit utmanande att få barnen att följa med den språkberikade verksamheten i början av programmet när målspråket är nytt för de flesta barnen. I motiveringarna framkommer också att det upplevs vara mer utmanande att inkludera finska i högre årskurser eftersom undervisningsinnehållet blir mångsidigare och mer ämnesspecifikt. Samtidigt beskrivs utmaningen att skapa en kontinuerlig progression genom årskurserna så att finska inte enbart begränsas till rutinsituationer.

3. Utmanande mest för egen del [...] jag tycker det har blivit svårare för varje år ju äldre eleverna blir att det var ganska enkelt till ettan tvåan. Jag har inte på det viset något problem [att] prata finska [...] att man kan ta det lite var och när som helst men nu i [årskurs 3–6] [...] det är läsförståelse och så mycket stoff så bara det här liksom att var ska jag ta in det [...] så inte det blir bara de här samma rutinerna [...] (Åk 3–6)

Även ordet stress kopplas till mängden innehåll som ska ingå i undervisningen och språkberikad undervisning upplevs som något extra som lärarna också ska hinna med. Det är ändå givande för lärarna att se hur barnen lär sig och använder finska i den dagliga verksamheten.

4. Givande när man märker att [...] någon frågade idag [...] vad vi skulle äta så svarar någon att "vihanneskeittoa" så bara liksom sådana här små att man märker att det gett någonting eller några frågor att "saanko mennä vessaan" [...] givande när man märker att man får någon slags resultat [...] (Åk 3–6)

Trots att den språkberikade undervisningen kräver resurser av både lärare och barnen anser lärarna att den är givande och ger resultat.

I det tredje temat beskriver lärarna vad som kännetecknar språkberikad undervisning som även relateras till den egna professionella utvecklingen. Som ett mål nämns att göra språkberikad undervisning roligt för barnen genom varierande undervisningssätt.

5. mitt mål är att barnen ska tycka att det är roligt med finska och där så är ju ofta ganska lekfullt då och inte så att det inte känner att de måste kunna utan det är mera som lek och att vi ser filmklipp och så att det inte är något pluggande på det viset. (Åk 1–2)

Enligt lärare är det viktigt att barnen lär sig att förstå finska och våga använda sina språkfärdigheter. Samtidigt lyfts det fram att det är utmanande att det speciellt i början av programmet kan vara svårt att få barnen att tro på sig själva som språkanvändare. Enligt lärarna har den språkberikade undervisningen varit utvecklande både för dem och för barnen.

I det fjärde temat beskriver lärarna utvecklingen av det språkberikade programmet (uppbyggnad och struktur). Även detta tema kopplas också till egen professionell utveckling.

Lärarna har genom försök och misstag hittat sitt eget sätt att inkludera finska eftersom det inte finns klara riktlinjer för hur målspråket ska användas i den språkberikade undervisningen. I anknytning till detta nämns även ordet intressant då det inte finns fastslagna undervisningssätt utan man följer upp och utvecklar längs med att programmet framskrider. Även ordet lärorikt kopplas till att lärarna har fått pröva på olika arbetssätt under åren och har fått stöd av kollegor inom det språkberikade programmet, där ordet teamwork nämns för att beskriva samarbetet, speciellt då det finns parallellgrupper. Samarbetet mellan lärare behövs men kräver strukturellt stöd och tidsresurser.

6. [...] det skiljer ganska mycket på det här arbetssättet och planeringsstunderna ifall man är ensam eller om man är fler i ett team med team tänker jag också den här kontakten till skolan och deras [programmets lärare] vi har alla år kanske begärt och önskat mer tid för att sitta tillsammans och fundera men de facto så träffas vi och kanske max två tre gånger per termin eller egentligen eller ja per läsår så blir det två tre gånger och då blir det lite svårt att jobba som ett team om man inte får tid för det här att göra det eller det prioriteras inte[...] (Småbarnspedagogik/förskola)

För en del lärare har undervisningssätten i språkberikad undervisning och finska språket dock orsakat även osäkerhet gällande egna kunskaper i målspråket, vilket visar på behov av ytterligare professionell utveckling. Orsaken till osäkerheten ligger sannolikt i den lokala kontexten där lärarna inte använder finska dagligen utanför den språkberikade undervisningen och till att största delen inte heller identifierar sig som svenskt-finskt tvåspråkiga. Språkstöd och -fortbildning kunde här vara en lösning.

Som strukturell utmaning nämns att det inte finns en enhetlig, genomgående linje med gruppstorlekar från småbarnspedagogiken till den grundläggande utbildningen.

7. utmaningar har funnits i det att det har varit så svårt att få en tydlig linje i hur man prioriterar [språkberikade programmet] i [kommunen] det har varit svårt då det gäller gruppstorlekar det har varit ojämnt liksom antal barn i grupper det har flyttat och kommit till barn och den här helheten har lite försvunnit [...] förutsättningarna varje år har varit olika för varje ny grupp [...] (Småbarnspedagogik/förskola)

I praktiken innebär avsaknaden av en enhetlighet att det ännu i de längre hunna grupperna kan komma in nya barn utan förkunskaper i målspråket finska eller erfarenhet av språkberikad undervisning. Lärare upplever det utmanade att genomföra språkberikad undervisning när de strukturella förutsättningarna varierar från år till år. Detta understryker ledningens roll i utvecklingen av det språkberikade programmet.

Sammanfattande avslutning

De identifierade fyra temana i svaren hos de sex intervjuade lärarna i ett språkberikat program i finska visar att det finns såväl möjligheter som utmaningar i att implementera språk- och innehållsintegrerad undervisning i småbarnspedagogik, förskoleundervisning och den grundläggande utbildningens årskurs 1–6. Dessa utmaningar och möjligheter är åtminstone delvis olika beroende av barnen, deras ålder och progression i programmet. Dessutom förefaller det som att integrationen av språk och ämne ännu inte alltid fungerar optimalt då en del lärare upplever målspråket som ett tillägg snarare än en integrerad del av undervisningen.

Lärarna beskriver den språkberikade undervisningen som nödvändig, motiverande, rolig och viktig för barnen men också som utvecklande och utmanande genom att alla barn borde våga använda finska från början och ta till sig innehåll på målspråket även i högre årskurser. Ur ett lärarperspektiv är undervisningen utvecklande, givande, intressant och lärorik. Samtidigt uttrycker lärarna också utmaningar som gäller osäkerhet vad gäller egna färdigheter i målspråket, att man lär sig vad som fungerar i undervisningen endast genom försök och misstag och en upplevd stress i att komma ihåg att meningsfullt och kontinuerligt växla till målspråket. Lärarna betonar därtill vikten av hållbara gruppsammansättningar och lärarsamarbete över olika stadier som viktiga hörnstenar för att skapa fungerande, longitudinella språkberikade program.

Emilia Kujala är pedagogie magister och forskningsassistent vid Åbo Akademi. 

Siv Björklund är professor i språkbad och flerspråkighet vid Åbo Akademi. 

Katri Hansell är biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi. 

Referenser 

Baker, C. & W. Wright, E. (2021). Foundations of bilingual education and bilingualism. 7th edition. Multilingual Matters. 

Hansell, K., & Björklund, S. (2022). Developing bilingual pedagogy in early childhood education and care: Analysis of teacher interaction. Journal of Early Childhood Education Reserach, 11(1), 179–203. https://journal.fi/jecer/article/view/114013/67209  

Mård-Miettinen, K., Hansell, K., & Kvist, M. (2023). Kaksikielinen varhaiskasvatus toisen kielen oppimisen ympäristönä. I AFinLA-teema (16 red., s. 141–162). (AFinLA-teema). Suomen soveltavan kielitieteen yhdistys AFinLA. https://doi.org/10.30660/afinla.126171  

Mård-Miettinen, K., Palojärvi, A., Hansell, K., Skinnari, K., & Moate, J. (2023). The Multiplicity of Pre-primary CLIL in Finland. I A. Otto, & B. Cortina-Pérez (Red.), Handbook of CLIL in Pre-primary Education (s. 169–183). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-031-04768-8_11   

Skinnari, K. & Sjöberg, S. (2018). Varhaista kieltenopetusta kaikille: selvitys varhaisen ja vapaaehtoisen kieltenopetuksen tilasta sekä toteuttamisen edellytyksistä kunnissa. Jyväskylän yliopisto. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-7511-1  

Utbildningsstyrelsen (2016). Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. Föreskrifter och anvisningar 2016:1. Utbildningsstyrelsen.  

Utbildningsstyrelsen (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Föreskrifter och anvisningar 2014:96. Utbildningsstyrelsen. 

Utbildningsstyrelsen (2022). Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Föreskrifter och anvisningar 2022:2b. Utbildningsstyrelsen.